Il Capitano

Premiärmatchen i EM är inget jag kommer att se tillbaka med glädje på. En sömnpiller utan dess like. Värdnationen Schweiz lyckades inte med mycket i en första halvlek som ägdes av Tjeckien. När man dessutom fick se kaptenen tillika anfallsstjärnan Alexander Frei kliva av planen i tårar efter en duell med Zdenek Grygera måste det ha varit tungt att vara schweizare. Andra halvlek fick Frei se från avbytarbänken med kryckorna bredvid sig. Schweiz inledde piggast men Tjeckien var snart tillbaka och vi bjöds i princip av en repris av första halvleken. Ett mål fick vi dock se, inhoppande Václav Svěrkoš hittade rätt i den 71:a minuten och såg till att Tjeckien tog mästerskapets första trepoängare!

Den sena matchen mellan Portugal och Turkiet skulle bli mer underhållande. Portugal har ett riktigt fint lag på gång och det skulle inte förvåna mig om de överträffar senaste turneringarnas resultat (final i EM04 och semifinal i VM06). Försnacket kring Portugal har i princip enbart handlat om Cristiano Ronaldo, delvis befogat. Igår inledde han matchen med en patenterad filmning innan klockan tickat upp på en minut. Unitedfansen tittade upp i taket och vi övriga skrattade gott. Någon dominans eller överlägsenhet såg vi inte hos Ronaldo, han överarbetade mest situationerna och tappade boll. Kanske växer han ju längre mästerskapet lider.

Man kan inte att undgå att bli avundsjuk när man ser Portugals försvar lira boll. Bosingwa forsade fram på högerkanten och var minst sagt delaktig i det offensiva spelet. I mitten såg vi Pepe som vårdade bollen på ett sätt hans kollegor i det svenska mittförsvaret enbart kan drömma om. Det fanns ett antal tillfällen då han lungt och sansat höll i bollen och inväntade ett perfekt passningsläge istället för att som Mellberg skulle ha gjort - slå en långboll utan vettig adress.

Det var även denne Pepe som gav Portugal ledningen. Ett vacker mål där han med hjälp av en väggspelande Nuno Gomes friställer sig och lättar bollen (med viss hjälp av en turkisk back) över målvakten. Portugal vann tillslut med 2-0 efter mål av Raul Meireles på stopptid. Ett något missvisande resultat, med marginalerna på rätt sida hade det kunnat bli både 3, 4 och 5-0.

Imorgon börjar EM. Äntligen är väntan över. Ett bättre placerat mästerskap hade man inte kunnat få. Mitt i en allsvensk säsong som med blårandiga ögon varit katastrofal med utskåpningar såväl spel- som resultatmässigt, ordningsvakter som löper amok, skamförslag till en ny arena från staden och pajaskanaler som förföljer spelare ut i omklädningsrummen för att skapa rubriker som inte finns. Ett lägligt uppehåll som sagt.

Nu fokuserar vi på EM istället. Det var två år sedan Italien överglänste allt motstånd i VM i Tyskland Nu är det dags igen, ska man upprepa Frankrikes bedrift från 1998 och 2000 då man var både regerande världs- och europamästare? Ska Sverige återigen glida vidare från gruppen eller kommer Lagerbäcks ålderstigna och skadeskjutna skepp sjunka som många fruktat ett bra tag nu? Hur många felaktiga domslut lyckas värdnationerna Schweiz och Österrike samla ihop? Överstiger de antalet straffar Cristiano Ronaldo missar eller fransoser Materazzi retar gallfeber på? Hur klarar sig Domenechs lagbygge när man utelämnat spelare av vissa stjärntecken? Slipper vi lag som slår långt så fort chansen ges nu när vi inte har några lag från de brittiska öarna med? Eller smyger Mellberg och Hansson in dessa irriterande inslag i deras breda uppspelsrepertoar som vi är vana vid? Chippen eller Seb Larsson? Alexandersson eller Stoor? Linderoth?

Frågorna är många. Om en knapp månad har vi svaren. Imorgon börjar EM.

Jag vet inte om Sverige lider av under- eller överskattning? När man lottades i samma grupp som Grekland, Spanien och Ryssland talades det om drömlottning och det största bekymret var vilka som skulle stå för motståndet i en framtida kvartsfinal. Detta efter att ha hamnat i en grupp med de regerande mästarna som dessutom tagit flest poäng i kvalet och gjort fler mål än Sverige, ett Spanien som fullkomligt körde över svenskarna på Bernabéu i höstas och vann gruppen samt ett Ryssland med världens kanske bästa tränare som tvingat engelsmännen att supa på hemmaplan i sommar.
Frågan är om Lagerbäcks manskap överskattas eller om motståndet underskattas? Har man dessutom sett Sverige spela under våren och kan räkna upp en skadelista längre än Dulee Johnsons brottsregister blir man än mer förvirrad när folk anser att grupp D blir en enkel resa för det svenska landslaget. Givetvis är det en överkomlig uppgift och vi är inte alls uträknade på förhand som jag kanske fått det att låta som. Men det kan nog vara en fördel för alla framför teveapparaterna att inte ta ett avancemang för givet. Nu heter inte motståndarna Nordirland och Liechtenstein längre..